The Haunting In Connecticut

Jag ska aldrig mer se den filmen. Vi såg den hos min farbror. Den var hur läskig som helst, jag fick sätta mig vid datan efter ca 20 minuter. Men jag hörde ju typ skriken, saker som rasslade och allt annat som hände, och den som inte tittade blev såklart räddast. Haha, jag hoppa upp i luften och flämta och så flög händerna upp till öronen, dem sa väl Ta skydd! Jag våga knappt gå hem, och det var ändå knappt hundra steg hem. Men jag somnade fort, så jag är väl ingen fegis ändå. Den handla om en stor familj som flyttar till ett stort hus som hemsöks. Den äldste sonen har alzheimers och cancer, och han ser syner som han bara berättar för hans typ moster, eller så var det hans storasyster. Han ser typ sin mamma skura, och istället för skurmedel är det blod. Alla barnen och mamman börjar se spöken som hemsöker dem. Jag har ju inte sett mycket, men det var hundratals döda kroppar utan ögonlock som användes som isolering i väggarna ,kan  man säga. Sedan så försvinner spökena, för sonen frigör själarna. Filmen är baserad på en sann historia, och sonen överlevde sin cancer, så den slutade ju lyckligt i alla fall
Även om dem nya grannarna (nu på riktigt då) inte klagat på konstiga uppenbarelser och händelser, skulle jag ALDRIG flytta dit.



Jag vet inte vad som händer, jag såg det inte, jag tänker inte förklara. Jag hörde ju, men vet inte vilket som var vilket.

PS. För er som verkligen gillar skräckfilmer så kan jag rekommendera denna.